vägning/mätning Teo
Idag har vi varit till Norsjö för att väga/mäta Teo, det var 10 månaders kontroll, Teo vägde 10,645 och var 75,5 cm lång, huvudet var 45,8. Distriktan skulle kolla en grej med han och gav honom en kloss ivardera hand, sen hade hon likadant, hon slog dom mot varann och Teo skulle göra likandant, och det gjorde han efter en stund, för han var så skeptisk mot detta.
Jag passade på att väga/mäta Tova med och hon var nu 95,5 cm och vägde 15,1 kg, så stora damen har hon blivit.
Ang Tova så har hon idag haft ett arg utbrott igen, hon blev arg i bilen på väg hem från Nprsjö då jag talade om att nu skulle vi förbi på affären för att handla palt till middag, detta ville inte damen utan brann av och blev totalt super duper arg, hon skulle minsann inte och handla....men till affären for jag och hon skulle med in trots att hon innan inte ville. Väl inne så var hon snäll tack och lov.
När vi så kommer hem så duger inte det heller utan hon blir åter igen arg och skriker och gormar....jag tar in varorna och Teo och sen går vi in, jag prkade inte bry mej över hennes gapande......väl inne så hör jag hur hon skirker därute och tittar ut, hon har kastat sin keps, och jacka på marken, även sliti av sig byxorna och försökt få av sig blöjan....jag tar in henne och ställer henne i trappen för att hon ska lugna ner sig, och skriker och gormar på rakt ut! Och jag kan lova er allihopa att det är inte lätt att vara hemme när Tova är så här, nu har det väl blivit extra mkt av någon anledning men hon har ju alltid varit betsämd, sen liten....jag ringer till Peder och talar om att jag tar inte med mig henne till PIteå im orrn för jag klarar inte av det....tänk att vara bland folk och hon börjar gapa och skrika hysteriskt, sen hade Peder även tämkt att jag ska köra upp till Lappträsk för att hämta grejor till traktorn, men jag vet inte....hur ska jag orka med att ha henne skrikande i bilen OM hon blir arg..? Det är min fundering, Peder häver ur sej med att jag kan glömma min Stockholmsresa till veckan för han ska minsann INTE vara hemma med barnen själv och om jag for så visste han minsann hur jag prioriterade.......jag har ju BARA varit hemma med dessa barn i snart 3 år, ja Teo i 10 månader så klart.. och det har inte varit en dans på rosor....Tova har skrikit och gormat och jag har fått bli arg, sen har man kånkat på Teo och så grädden på moset så har man haft ett helvette med ryggen...man har formligen kokat en gröt av smärtstillande tabletter för att klara av ryggen och på detta har man haft 2 barn...och Tova "den lätta att ha", man har städat och det ska finnas mat på bordet för att Peder ska få mat efter en jobbig hård arbetsdag, och för att han sen ska kunna fara i väg för att göra nått annat och hemma har man blivit med ungarna och då har man fått tag i tvätt för det är ju ett evigt klagande om att kallingarna är slut i garderoben....*pust* Sen får man ju inte vara sur och trött för du är ju "bara" hemma med barnen....Ja det är tydligen såhär man ska ha det i livet....blää...man kan ju faktiskt bli lite less......
Har iaf idag försökt få tag i en barnpsykolog för att få tips och råd om hur man ska handla i en sådan här situation, men hon hade semester....
Men KVINNA som man är så gör man detta...varför??? bläää
Bilder på Teo som jag lovat....
*ASG* visst är han söt?????
Bild på argbiggan....
Igår höll vi på med att försöka ta död på blå/grön alger som vi haft problem med i vårat akvarie, nu skulle detta medel i och vi skulle täcka akvariumet i några dagar...så här såg det ut...
Jaja, nu ska jag börja göra mig i ordning för jag ska ju på jobbet kl 15 börjar jag, går av 00....byeee....
Jag passade på att väga/mäta Tova med och hon var nu 95,5 cm och vägde 15,1 kg, så stora damen har hon blivit.
Ang Tova så har hon idag haft ett arg utbrott igen, hon blev arg i bilen på väg hem från Nprsjö då jag talade om att nu skulle vi förbi på affären för att handla palt till middag, detta ville inte damen utan brann av och blev totalt super duper arg, hon skulle minsann inte och handla....men till affären for jag och hon skulle med in trots att hon innan inte ville. Väl inne så var hon snäll tack och lov.
När vi så kommer hem så duger inte det heller utan hon blir åter igen arg och skriker och gormar....jag tar in varorna och Teo och sen går vi in, jag prkade inte bry mej över hennes gapande......väl inne så hör jag hur hon skirker därute och tittar ut, hon har kastat sin keps, och jacka på marken, även sliti av sig byxorna och försökt få av sig blöjan....jag tar in henne och ställer henne i trappen för att hon ska lugna ner sig, och skriker och gormar på rakt ut! Och jag kan lova er allihopa att det är inte lätt att vara hemme när Tova är så här, nu har det väl blivit extra mkt av någon anledning men hon har ju alltid varit betsämd, sen liten....jag ringer till Peder och talar om att jag tar inte med mig henne till PIteå im orrn för jag klarar inte av det....tänk att vara bland folk och hon börjar gapa och skrika hysteriskt, sen hade Peder även tämkt att jag ska köra upp till Lappträsk för att hämta grejor till traktorn, men jag vet inte....hur ska jag orka med att ha henne skrikande i bilen OM hon blir arg..? Det är min fundering, Peder häver ur sej med att jag kan glömma min Stockholmsresa till veckan för han ska minsann INTE vara hemma med barnen själv och om jag for så visste han minsann hur jag prioriterade.......jag har ju BARA varit hemma med dessa barn i snart 3 år, ja Teo i 10 månader så klart.. och det har inte varit en dans på rosor....Tova har skrikit och gormat och jag har fått bli arg, sen har man kånkat på Teo och så grädden på moset så har man haft ett helvette med ryggen...man har formligen kokat en gröt av smärtstillande tabletter för att klara av ryggen och på detta har man haft 2 barn...och Tova "den lätta att ha", man har städat och det ska finnas mat på bordet för att Peder ska få mat efter en jobbig hård arbetsdag, och för att han sen ska kunna fara i väg för att göra nått annat och hemma har man blivit med ungarna och då har man fått tag i tvätt för det är ju ett evigt klagande om att kallingarna är slut i garderoben....*pust* Sen får man ju inte vara sur och trött för du är ju "bara" hemma med barnen....Ja det är tydligen såhär man ska ha det i livet....blää...man kan ju faktiskt bli lite less......
Har iaf idag försökt få tag i en barnpsykolog för att få tips och råd om hur man ska handla i en sådan här situation, men hon hade semester....
Men KVINNA som man är så gör man detta...varför??? bläää
Bilder på Teo som jag lovat....
*ASG* visst är han söt?????
Bild på argbiggan....
Igår höll vi på med att försöka ta död på blå/grön alger som vi haft problem med i vårat akvarie, nu skulle detta medel i och vi skulle täcka akvariumet i några dagar...så här såg det ut...
Jaja, nu ska jag börja göra mig i ordning för jag ska ju på jobbet kl 15 börjar jag, går av 00....byeee....
Kommentarer
Postat av: Anneli&Bruno
HAHAHAHA faan va sööt han är Teo!! Har aldrig sett en unge klara av den minen!!
Lider verkligen med dig!! Jonte hade ju en period (ca 1år) då han va FRUKTANSVÄRD! Låter precis som din terrorist!
Du behöver verkligen komma iväg,det är ju lika mycket Peders barn så jag tycker absolut du ska åka!
Kram på dig och hoppas argbiggan lugnar ner sig!!
Postat av: Satu
Jag känner igen med utbrotten, grabben våran hade också en sådan period. Jag höll på att adoptera bort honom då (skämt o sido, men det var nära). Det du behöver är en stund för dig själv (tro mig, MIN räddning var måndagar, då åkte jag hemifrån för att skjuta pistol löööv it). Så jag säger bara, STOCKHOLM HERE COMES MARITA!! Och Peder ta väl hand om barnen ;-).
Trackback
